Man skulle under början på nittonhundratalet ändrat namnet på Gävle Varv till Framtids-fabriken när man idag ser utvecklingen i backspegeln.

Kanske det skulle räddat varvet men med etthundrasjutton år i livet kan varvsarbetarna ännu gå med fanan högt. Problemet har alltid varit att få fram kapital till en rörelse som kapitalstarka placerare inte vill satas på.

Om lönen varit den enda lockelsen skulle Varvet fått en mycket tidigare död.

"Eller som någon uttryckte sig: Vid en olycka i verkstaden ramlade en arbetare ner i det hårda golvet. Han slog i huvudet men fick två kronor mer i timmen efter detta då han fick jobb på arbets-förmedlingen.

Jargongen var sådan, det kunde ingen direktör eller ägare ändra på. I matsalen som var delad med kollektivet och tjänstemännen sa man att delningen berodde på att tjänstemännen inte skulle bli skitiga i baken men det berodde lika mycket på att båda parter ville hålla en klar skiljelinje mellan verkstad och kontor.